Svenskkollen: Så har det gått för svenskarna i England 2025/26

Premier League

Arsenal

Viktor Gyökeres: Efter sommarens uppmärksammade flytt från Sporting blev Viktor Gyökeres en viktig pusselbit i ett Arsenal som gick hela vägen och vann Premier League-titeln efter en lång ökenvandring.

Anfallaren stod för 21 mål i klubblaget och även ett flertal avgörande baljor för landslaget.

Säsongen var dock inte spikrak. Under hösten fanns frågor kring hur väl han passade in i Arsenals spel, men målskyttet tog fart efter årsskiftet och han avslutade säsongen som lagets främste målskytt.

Omdöme: Mycket bra debut. Han bidrog med mycket djup till ett mästarlag som i flera år har letat efter sin nia. Förhoppningsvis kan han bygga vidare på det till nästa säsong. 8/10

Aston Villa

Victor Nilsson Lindelöf: Efter åtta år i Manchester United tog Lindelöf nästa steg i karriären genom flytten till Aston Villa. Landslagskaptenen användes både centralt och ute till höger i backlinjen samt på defensivt mittfält, något som uppskattades av Unai Emery.

Lindelöf fick dock ingen självklar startplats under hela säsongen. Han hade perioder med regelbunden speltid men också perioder där han främst användes som rotationsspelare. När säsongen närmade sig slutet minskade hans ligaspel något. Det blev total 28 matcher under säsongen, varav 17 i ligan.

Omdöme: Godkänd första säsong. Inte en av Villas mest tongivande spelare, men en nyttig och pålitlig truppspelare som gav Emery erfarenhet och flexibilitet. 6.5/10

Brentford

Hákon Valdimarsson: Den tidigare Elfsborgsmålvakten fortsatte sin utveckling i Brentford och skrev under säsongen på ett nytt långtidskontrakt till 2030, vilket säger en hel del om klubbens förtroende för honom.

Valdimarsson har successivt etablerat sig i Premier League-miljön sedan debuten 2024. Även om han inte ser ut att hota Kelleher på kort sikt kommer nog isläningen att ha en ljus framtid på de isländska öarna.

Omdöme: Positiv säsong trots knapp speltid. Bara en ligamatch men han var riktigt stark i både liga- och FA-cupen. Bristen av speltid drar ner omdömet ett snäpp. 6/10

Brighton

Yasin Ayari: 2024/25 blev Ayaris stora genombrottssäsong i Premier League. Han följde upp det med en lika fin säsong 2025/26. Mittfältaren noterades för 34 ligaframträdanden (27 från start), tre mål och tre assist. Dessutom spelade han över 1 900 minuter i ligan.

Han utvecklades till en regelbunden del av Brightons mittfält och visade prov på både kreativitet och arbetskapacitet, och han verkar vara bli bättre av den hårda konkurrensen.

Omdöme: En av de svenska spelare som tog störst kliv i England under säsongen. En starkt bidragande faktor till Brightons åttondeplats. 7.5/10

Malick Yalcouyé: Den tidigare IFK Göteborg-spelaren gick in i säsongen som ett framtidsnamn snarare än en etablerad Premier League-spelare. Förra säsongen blev han utlånad till österrikiska Sturm Graz och imponerande stort. I år fick hans stanna på de brittiska öarna, men blev utlånad till Swansea i The Championship.

Omdöme: Utvecklingssäsong. Mycket speltid, men väldigt intetsägande, tyvärr. Förhoppningsvis får han spela för fiskmåsarna nästa säsong. 5/10

Burnley

Hjalmar Ekdal: Efter flera skadefyllda år fick Hjalmar Ekdal äntligen en mer sammanhängande säsong i Burnley. Den svenske mittbacken noterades för 21 matcher under säsongen, vilket gjorde 2025/26 till hans mest produktiva period i England hittills, även om Burnley åkte rakt ur Premier League.

Ekdal var dock inte helt given i startelvan hela vägen. Burnley hade hård konkurrens i mittförsvaret och svensken fick växla mellan startspel och en roll som första alternativ från bänken. När han väl spelade visade han den stabilitet och styrka i luftrummet som klubben värvade honom för.

Omdöme: Godkänd säsong. Inte ett fullskaligt genombrott för den engelska publiken, men ett viktigt steg framåt efter tidigare skadeproblem. 6/10

Chelsea

Filip Jörgensen: Jörgensens andra säsong i Chelsea blev inte den stora etableringen många hoppats på. Målvakten fick totalt 13 framträdanden i samtliga tävlingar, varav fem i ligan, och höll en nolla. Samtidigt fortsatte Robert Sánchez att vara det självklara förstavalet mellan stolparna.

Svenskdansken användes främst i cuperna och som rotationsalternativ när Chelsea behövde avlastning. En skada under våren bromsade dessutom möjligheten att ta ytterligare mark i målvaktshierarkin.

Trots begränsad speltid är det värt att komma ihåg att Jörgensen fortfarande är ung för att vara målvakt. Klubben verkar fortsatt tro på hans långsiktiga potential, även om 2025/26 inte blev året då han tog över förstaspaden. Med Xabi Alonso vid rodret kanske det blir en förändring nästa år.

Omdöme: Spelade för lite för att betygsättas.

Fulham

Jonah Kusi-Asare: Den tidigare AIK-anfallaren lånades till Fulham från Bayern för att få speltid och sitt internationella genombrott, men han har tyvärr fått nöta bänk. Redan när lånet offentliggjordes läckte uppgifter om att huvudtränaren Marco Silva inte ville låna svensken och att beslutet togs ovanför hans huvud.

Omdöme: Stort fiasko. Inte för att han har underpresterat, men för att han inte fick chansen. Det blev totalt tio matcher och noll mål. Spelade för lite för att betygsättas. Omöjligt att veta om han skulle ha blivit en flopp eller en succé.

Leeds

Gabriel Gudmundsson: Gabriel Gudmundsson gick direkt in och blev en viktig del av Leeds försvar efter sommarens flytt från Lille. Landslagsbacken spelade 35 matcher och etablerade sig snabbt som ett av lagets främsta alternativ på vänsterkanten och i försvaret.

För en spelare som aldrig tidigare spelat i Premier League var anpassningen imponerande smidig.

Omdöme: Mycket bra första säsong. En av de svenskar som snabbast fann sin plats i sin nya klubb. 7/10

Liverpool

Alexander Isak: Ingen svensk stod inför större förväntningar än Alexander Isak efter rekordflytten till Liverpool. Säsongen blev dock betydligt mer komplicerad än många hade väntat sig.

Den första tiden på Anfield präglades av höga förväntningar och ett spel som inte riktigt klickade omedelbart. Därefter kom det stora bakslaget när Isak drabbades av en allvarlig fotledsskada under vintern, en skada som höll honom borta under en betydande del av säsongen.

När han återvände under våren visade han återigen prov på sin kvalitet och lyckades hitta nätet igen, men skadan gjorde att han aldrig fick den kontinuitet som krävs för att dominera en hel Premier League-säsong. Att döma Isak enbart efter siffrorna vore därför missvisande.

Samtidigt är det svårt att beskriva säsongen som någon succé. Med tanke på prislappen och förväntningarna hade både Liverpool och Isak hoppats på betydligt mer.

Omdöme: Skadorna förstörde möjligheten till ett riktigt monsterår och gör det svårt att dra några långtgående slutsatser inför framtiden. Det blev bara fyra mål, men troligtvis blir det fler nästa år. 3/10

Newcastle

Anthony Elanga: Anthony Elanga gick till Newcastle som en av sommarens mest uppmärksammade värvningar efter succén i Nottingham Forest. Den första säsongen blev dock ojämn. Svensken fick mycket speltid och var ofta förstavalet på högerkanten till en början, men produktionen framför mål nådde inte upp till de höga förväntningarna. Det gick tufft för Newcastle och Murphy petade honom

Trots det bidrog Elanga med fart, djupledsspel och ett hårt arbete utan boll. Flera av hans insatser var bättre än vad statistiken visade, men i en klubb som investerat stort i honom bedöms offensiva poäng alltid hårt.

Omdöme: En underkänd säsong. Noll ligamål och bara fyra poäng, i jämförelse med hans 18 poäng i Forest. Potentialen finns för betydligt mer under nästa år, men det beror också på om Newcastle kommer att ändra sitt spelsätt offensivt. 4/10

Emil Krafth: Den skadedrabbade högerbacken är alltid bra när han spelar. problemet är att han alltid är skadad, tyvärr. Det blev bara tre matcher den här säsongen och han lämnar Newcastle efter sju år i klubben. Vågar någon annan storklubb kontraktera en skadad 31-åring eller återvänder han till Sverige?

Omdöme: Han spelade för få matcher för att betygsättas.

Sunderland

Melker Ellborg: Melker Ellborg lämnade Malmö FF under vintern och skrev på för Sunderland i en av de största målvaktsaffärerna från Allsvenskan hittills. Under våren fick han chansen i Premier League och noterades för tre ligamatcher samt en hållen nolla.

För en målvakt som bara månader tidigare spelade allsvensk fotboll och var Malmös tredjeval var det ett stort steg. Även om antalet matcher blev få visade Ellborg att han klarar nivån och klubben verkar se honom som en långsiktig investering.

Omdöme: Han spelade för få matcher för att betygsättas, men hans första insatser i Sunderland-tröjan är klart godkänd.

Tottenham

Lucas Bergvall: Lucas var en ljusglimt i ett patetiskt Spurs (återigen). Han drogs med en fotskada, vilket resulterade i att han spelade 33 matcher, varav 23 omgångar i Premier League.

Bergvall kombinerade sin teknik med ett allt mer moget beslutsfattande och visade att han kunde hantera tempot i Premier League. Även när Tottenham hade en tung säsong var svensken en av spelarna som gav supportrarna framtidstro.

Omdöme: Trots att det gick uselt för Tottenham och Lucas var skadedrabbad så bidrog han alltid extremt mycket när han väl var på plan.. En av Sveriges mest lovande spelare, alla kategorier, tog flera steg framåt. 7/10

Dejan Kulusevski: En av Sveriges bästa spelare fick aldrig chansen att påverka Tottenhams säsong. Efter den allvarliga skada som satte stopp för hans spel redan under våren 2025 kom Kulusevski aldrig tillbaka till tävlingsspel under 2025/26.

Istället kom mycket av säsongen att handla om rehabilitering och frågor kring när – eller om – han skulle kunna återvända till samma nivå som tidigare. För Tottenham var frånvaron kännbar. Under flera år hade svensken varit en av lagets mest kreativa och pålitliga offensiva spelare, men den här säsongen fick han följa allt från sidan.

När nästa säsong närmar sig är den stora frågan inte hur många mål eller assist Kulusevski kan göra – utan om han kan ta sig tillbaka till planen och åter bli den spelare som gjorde honom till en av Premier Leagues bästa svenska profiler.

Omdöme: Går inte att bedöma.

The Championship

Birmingham

August Priske: August Priske anlände till Birmingham mitt under säsongen efter att ha öst in mål i Djurgården. Övergången innebar ett stort steg upp i nivå och dansken fick snabbt känna på hur tuff Championship är. Under våren noterades han för 17 ligamatcher, ett mål och en assist.

Även om målproduktionen inte alls nådde samma nivå som i Allsvenskan visade Priske flera gånger varför Birmingham valde att värva honom. Han fick successivt mer förtroende och avslutade dessutom säsongen med att göra sitt första ligamål för klubben.

Det här var framför allt en anpassningsperiod snarare än en säsong som ska bedömas utifrån rena siffror.

Omdöme: Ingen succé direkt, men heller ingen besvikelse. Har visat tillräckligt för att Birmingham ska kunna tro på ett lyft nästa säsong. 6/10

Blackburn

Andri Guðjohnsen: Islänningen med förflutet i IFK Norrköping värvades till Blackburn från belgiska Gent med höga förväntningar. Det gick tungt för klubben och de undvek nedflyttning med blotta förskräckelsen.

Säsongen innehöll flera viktiga mål och periodvis såg han ut som den anfallare Blackburn hoppats få in. Samtidigt var han inte den självklara målskytt som bar laget offensivt under hela säsongen, utan mer en nyttig pusselbit i ett kollektiv.

För en spelare vars karriär stått och stampat under några år var det ändå ett tydligt steg framåt. Det blev totalt sju mål på 25 matcher.

Omdöme: Stark återstart på karriären efter tiden i Belgien. 6.5/10

Axel Henriksson: Axel Henriksson tog klivet från Gais till engelsk fotboll och fick en relativt stor roll direkt under sin första säsong i Blackburn. Mittfältaren visade samma arbetskapacitet och löpstyrka som gjorde honom uppskattad i Allsvenskan.

Poängskörden blev inte särskilt imponerande med noll poäng på 20 matcher, men det var heller inte därför han värvades. Istället handlade mycket om att bidra med energi, presspel och balans på mittfältet.

Att etablera sig i Championship redan under debutsäsongen är i sig en prestation.

Omdöme: Godkänd första säsong i England. 6/10

Bristol City

Noah Eile: Noah Eile lämnade MLS under vintern och återvände till Europa när Bristol City köpte loss honom från New York Red Bulls. Mittbacken gick relativt snabbt in i laget och noterades för 15 ligamatcher samt ett mål under sin första vår i Championship.

Eile visade flera av de egenskaper som gjort honom attraktiv på transfermarknaden: lugn med bollen, bra passningsspel och en imponerande fysik. Att komma in mitt under säsongen är sällan enkelt för en försvarare, men svensken såg snabbt ut att höra hemma på nivån.

Det finns fortfarande utvecklingsområden i det defensiva spelet, men helhetsintrycket var positivt.

Omdöme: En lovande start i England som ger anledning till optimism inför nästa säsong. 6/10

Charlton

Collins Sichenje: Den tidigare AIK-spelaren fortsatte sin engelska karriär i Charlton under en säsong där han kämpade för regelbunden speltid. Konkurrensen i backlinjen gjorde att han aldrig riktigt lyckades cementera en ordinarie plats.

När han väl fick chansen visade han den fysik och snabbhet som gjorde honom intressant redan i AIK, men det blev svårt att skapa kontinuitet. Försvarare är ofta beroende av förtroende och matcher vecka efter vecka, något som Sichenje inte riktigt fick med sina sex matcher.

Säsongen får därför främst ses som ett år där han fortfarande försökte etablera sig i engelsk fotboll.

Omdöme: Begränsat av speltid och svårt att dra några större slutsatser.

Coventry

Oliver Dovin: Den förre Hammarby-keepern imponerade för Coventry under sin första säsong. En korsbandsskada gjorde att han missade hela den här säsongen där Lampards gäng vann The Championship. Förhoppningsvis tar han tillbaka sin plats som förstaval mellan stolparna nästa säsong och blir en lysande Premier League-keeper.

Omdöme: Går inte att bedöma.

Derby

Jacob Widell Zetterström: Jacob Widell Zetterström tog av sig hjälmen och gick in i säsongen som en av Derbys viktigaste spelare och fortsatte att vara en stabil sista utpost. Målvakten stod för flera avgörande räddningar under året och bidrog starkt till att laget kunde plocka viktiga poäng.

Det blev inte en säsong där Derby dominerade Championship, vilket innebar att svensken ofta sattes på prov. Just därför blev hans betydelse extra tydlig. Match efter match visade han samma lugn och ledarskap som gjorde honom uppskattad redan i Djurgården.

Svensken såg under stora delar av säsongen ut som en målvakt som hör hemma på den här nivån.

Omdöme: En av Derbys mest pålitliga spelare under säsongen. Sju hållna nollor på 32 matcher talar sitt tydliga språk för ett Derby som var fyra poäng från playoff. 7/10

Middlesbrough

Kim Hellberg: Kim Hellberg blev en av de mest omtalade svenska profilerna i England under säsongen. Efter tiden i Allsvenskan väntade nu en helt annan vardag i Championship, där matchtempot är högre och tålamodet ofta betydligt kortare.

Svensken försökte implementera sina idéer om bollinnehav och offensiv fotboll, men det var inte det enklaste då de hade en gubbe med träben på topp (Jag pratar om dig Strelec). Under perioder såg Middlesbrough ut att ta steg framåt, medan andra perioder präglades av ojämnhet.

Pinsamt nog är Kim nog den enda tränaren att förlora två playoffmatcher under samma säsong. Men långsiktigt tror jag att han är rätt val för Boro’. Om de förstärker under sommaren med en riktig målskytt tror jag att de är favoriter till avancemang nästa säsong.

Omdöme: En lärorik första säsong i engelsk fotboll med både toppar och dalar. 6/10

Portsmouth

Luke Le Roux: Sydafrikanen gjorde sig ett namn under flera år i Varberg och senare även Värnamo. Han värvades av Pompey under vintern och har successivt växt in i laget på det centrala mittfältet.

Omdöme: Stabil och nyttig säsong utan att vara spektakulär. 5.5/10

Sheffield Wednesday

Svante Ingelsson: Svante Ingelsson etablerade sig som en viktig spelare i krislaget Sheffield Wednesday och fortsatte att bygga vidare på det förtroende han skaffat sig i klubben. Mittfältaren bidrog både med arbetskapacitet och offensiva löpningar från sin centrala position och blev belönad som årets spelare i klubben.

Kalmar-sonens kontrakt sträcker sig över nästa säsong men det är svårt att veta om laget lyckas behålla honom då de har stora ekonomiska problem.

Omdöme: Stark säsong och en av lagets viktigare spelare. Betyget kan kännas högt då han tillhör ett lag som slutade på noll poäng, men han förtjänar det verkligen. 7.5/10

Stoke

Viktor Johansson: Landslagsmålvakten är en spelare som verkligen passar in i The Championship. Han spelade 25 matcher för Stoke och höll nollan åtta gånger. En axelskada gjorde att han missade hela vårsäsongen, men turlig nog återvände Johansson inför den sista omgången där han fick bära kaptensbindeln.

Omdöme: En av Championships bästa målvakter. 7/10

Swansea

Melker Widell: Efter flytten från Ålborg tog Melker Widell nästa steg i karriären genom att testa sig på engelsk fotboll. Mittfältaren fick successivt mer ansvar och visade flera av de kvaliteter som gjort honom till ett intressant namn under de senaste åren.

Hans teknik och spelförståelse gjorde att han ofta såg bekväm ut med bollen även när tempot skruvades upp. Samtidigt fanns det perioder där han fortfarande anpassade sig till den fysiska delen av Championship.

Potentialen är uppenbar och Swansea ser ut att ha fått in en spelare för framtiden. Han spelade 38 ligamatcher även om det mestadels bestod av inhopp. Poängskörden uteblev också då han enbart mäktade med en assist.

Omdöme: Lovande första säsong med flera positiva besked. 6/10

Leo Walta: Den finske mittfältaren har kanske inte hunnit fått sitt riktiga genomslag på den stora scenen än och har enbart spelat tio matcher sedan han anlände i vintras, men Walta fick avsluta säsongen med att göra mål (en frispark dessutom).

Omdöme: Godkänd första säsong och en bra grund att bygga vidare på, men på gränsen till för lite speltid. 5.5/10

Zeidane Inoussa: Den snabbe yttern kom till Wales i somras med stora förväntningar på sig efter tiden i Häcken. Han fick mycket speltid inledningsvis men missade andra halvan av säsongen på grund av en stressfraktur i ryggen.

Det blev totalt 25 ligamatcher och två assist, med bud på mer. Statistiken speglar inte hur bra han faktiskt var innan skadan.

Omdöme: Lovande första år med tydlig utvecklingspotential även om andra halvan av säsongen blev förstörd på grund av en skada. 6/10

League One

Burton

Julian Larsson: Den svenskägda klubben gick tungt i League One och slutade långt ner i tabellen. Den tidigare AIK-talangen fick inte mycket speltid utan fick mestadels nöta bänk.

Larsson spelade enbart 21 matcher i ligan fördelat på 816 minuter och gjorde två assist. Målen uteblev och vi får se om han stannar i Burton även nästa år.

Omdöme: En underkänd säsong på samtliga plan. Det är svårt att hitta ljusglimtar även om man försöker. 2/10

Cardiff

Yousef Salech: Den storväxta anfallaren var en stor stjärna för Cardiff som studsade tillbaka till The Championship. Han missade tio matcher med en nackskada efter en kollision i matchen mot Stockport, men var i övrigt det självklara förstavalet på Walesarnas anfall.

14 mål och fyra assist på 34 ligamatcher är svårt att klaga på och jag tror att han kommer fortsätta att imponera nästa säsong.

Omdöme: En stabil säsong som pekar mot fortsatt utveckling. Salech spelar troligtvis i en större liga inom två år. 7.5/10

Huddersfield

Bojan Radulović: Huddersfield har fastnat i League One efter degraderingen för två år sedan. Bojan har inte fått särskilt mycket speltid utan användes mest som rotationsspelare. Trots det var hans målproduktion rätt bra.

Fem assist och åtta mål på 23 ligamatcher är klart godkänt, men jag undrar hur bra Radulović hade varit om han hade fått spela mer.

Omdöme: Godkänd säsong, men med känslan av att det fanns mer att hämta. 6/10

Lincoln

Erik Ring: Lincoln vann ligan storartat och Erik Ring kommer att spela i The Championship nästa säsong. Individuellt gick det emellertid tungt för ring som enbart fick spela 12 ligamatcher, varav de flesta genom inhopp.

Det handlar mer om att konkurrensen har varit stenhård än att han skulle ha underpresterat, men vi får se om han lånas ut nästa säsong eller får en större roll i laget.

Omdöme: Likt Gyökeres blev han ligamästare, men till skillnad från Göken var Ring inte en bidragande faktor till succén. Man kan konstatera att hans individuella insats inte nådde upp till förväntningarna även när han fick spela. Betyget höjs från en trea till en fyra på grund av ligatiteln. 4/10